Jag pendlar till jobbet i Luzern. På min promenad från tågstationen till kontoret passerar jag fyra bagerier. Det tycker jag om. I Luzern tycker jag mig se bagerier i vart och vartannat gathörn (kan vara önsketänkande...men många bagerier är det, det tycker man nog även om man inte drömmer om att öppna ett eget..). När jag gick kurs för Jan Hedh förra året prisade han de schweiziska bröden intensivt. Och det finns mycket goda bröd, det gör det (jag har ett litet utforskningprojekt på gång på det temat, men det blir nästa inlägg...). Det är en helt annan bagerikultur här än hemma i Sverige och folk köper sitt bröd på daglig basis. Det finns oftast bara små frysfack i lägenheterna så det är ingen "frysa in-kultur" på samma sätt som i Sverige. Mjölutbudet i butikerna vittnar också om att folk helst köper bröd. Det finns tyvärr oftast bara vetemjöl och en eller två andra mjölsorter. Jag flyger ofta ner mjöl från Sverige när jag varit hemma på besök, men det är ju rätt tungt...har nu hittat en lokal kvarn - Mühle Maisprach som har ett stort, härligt utbud av mjölsorter. Tänkte bege mig dit i helgen på ett litet studiebesök. 

 

 

På lördag ska vi på whiskeyprovning. Jag tycker nuförtiden att det kan vara riktigt gott med whiskey och nu när den mörkare delen av hösten tågat in så känns det som en väldigt trevlig aktivitet på en lördagskväll. Jag nästan hoppas att det kommer att regna, det hade passat konceptet. Det roligaste av allt med whiskeyprovningen är att jag av värden fått i uppdrag att baka något sött som passar till whiskey. Hmm...något chokladigt känns ju spontant som en bra idé. Ska fundera vidare på det. Lägger upp bild och recept på resultatet (ifall det blir gott...)

 

Funderar på hur mycket sötebröd jag skulle vilja ha på mitt bageri. Bröd är ju den stora passionen, men man vill ju att alla ska hitta nåt de är sugna på...ska fundera även på det och lägga upp provbakningsprojekt här på bloggen. 

 

Jag har en sån där svart, lite gammaldags anteckningsbok. Den har blivit lite mjölig och vissa sidor något kladdiga av deg. Boken innehåller tips värda guld. Det mesta som står nedskrivet där plitade jag ner under tre dagar förrförra veckan när jag var uppe och bakade med fantastiskt duktiga Lena som äger och driver Bolins Bageri i lilla Fridhemsberg utanför Ullared. Ett helt fantastiskt fint litet bageri med otroligt goda bröd, bullar och kakor (missa för allt i världen inte det om ni har vägarna förbi!). Jag hade turen att träffa Lena under en kurs med bagarkonungen Jan Hedh förra året och sen dess har hon hunnit starta sitt lilla bageri - himla imponerande! Det var otroligt lärorikt att få vara med och baka från morgon till kväll, se hur hela flödet i bageriet fungerar, sätta degar, runddriva, jäsa, grädda... Sen var det så mysigt att få kliva in i bageriet tidigt på morgnarna, känna värmen och dofterna efter en kolsvart cykeltur genom skogen... Efter de där dagarna känner jag att oj, vad mycket jag har kvar att lära, och det gav ordentligt med mersmak, vill bara baka, baka, baka...öva, öva, öva...fylla den svarta boken med fler guldtips.

 

Jag önskar att vi hade en större frys. Eller jättemånga barn. Vet inte riktigt vad jag ska göra av allt bröd. Nu i helgen blev det ganska mycket bröd bakat och frysen är proppfull. Jag bakade bröd på vildjäst  som jag gjorde för ett tag sedan (tack Pain de Martin för inspirationen!). Sen blev det rågbröd med solrosfrön, aprikoser och tranbär (definitivt en ny favorit) och hasselnöts- och valnötsbröd på recept från Brunkebergs Bageri när jag ändå höll på (de blev lite överjästa och inte så snygga, men goda). Eftersom vi hade gäster igår så blev det pizzor också som gräddades på nya bakstenen, blev riktigt bra. Surdegarna bubblade och mådde bra. De liksom ropar på att få bli använda... Som sagt, jag önskar att vi hade en större frys.

Det är tidig höstmorgon. Det känns friskt i luften och nästan nyper i kinderna. Jag står på trappan till vårt hus. Jag värmer händerna kring en kopp kaffe och kikar lite nyvaket ut över gården, över vattnet som ligger lugnt därnere. Jag tar ett steg tillbaka in i hallen och kliver i mina träskor. Vandrar lugnt över gårdsplanen till mitt lilla bageri. Därinne ligger degarna och jäser, ugnen är uppvärmd och redo att förvandla deg till bröd. Jag slår på radion och hör någon glad melodi. Börjar min dag. I mitt bageri...

Så ser min romantiska drömbild ut om hur mina morgnar kommer att te sig när jag startar mitt bageri. Jag är fullt medveten att verkligheten många gånger kommer att vara en annan; jag släpar mig förmodligen ut med påsar under ögonen, antagligen i slitna gympaskor (hur bekvämt är det att gå i träskor hela dagen?), det är kolsvart och kallt… Men det spelar inte så stor roll. Min dröm är värd att förverkligas om jag så bara får en enda sån där romantisk morgon per år. Det vet jag. Det var därför jag bestämde mig för att starta den här bloggen, som en dokumentation av vägen dit. Vägen fram till mitt lilla bageri.